När allt blir  händer, så händer det på en och samma gång. Eller så är jag bara väldigt känslig just nu och tycker det mesta är jobbigt, och det känns som jag går igenom en period. En "känna sig väderlös" period. Svårt o förklara, men så är det. Jag vet att det fattas en bit av mig. Jag har ont i magen hela tiden pga jag tänker på dessa saker..
Det mesta av detta handlar egentligen om en person, som jag saknar.. Så mycket missförstånd. Ingenting som behöver redas ut egentligen.. För det vet jag att du inte vill. Vi gör ju allt för varandra, vad har hänt nu, skall vi prata om varandra till andra istället? Jag tror inte det hjälper oss. Jag vet att du läser, och ni andra kanske inte förstår men det gör ingenting =)

Du vet att jag förstår, och dömmer dig inte för ngt i hela världen. Aldrig!
Så hoppas du hör av dig snart o bara säger hej!
Är inte arg, skall inte skälla. Jag förstår.
Saknar dig bara.
Du gjorde mig kärleksfull. Du sa att jag var kall innan, kommer du ihåg? =)

Vet att detta låter som en roman eller ngt, men var tvungen o skriva av mig lite, för det är detta tänker jag på hela tiden..
Samt lite annan skit som självklart händer samtidigt : ) Sånt är livet.

Saknar dig.
Du måste ju finnas där nu fattar du väl.. du förstår väl?