Det är dax nu, för ett nytt liv.. Jag håller på bli galen! Det måste hända något, jag kan inte fortsätta såhär. Och nu är det inte en rensning på vän alá familj fronten vi pratar (det är redan fixat) om utan det är min framtid. Jag har stått stilla i fem år, trampat på samma plats. Det är ju inte såhär jag vill ha det, det är ju inte såhär jag har tänkt leva, eller? Det är nog en del av min kris men den kanske är bra för mig.. Jag kanske får ut den där stora tummen ur röven och gör något vettigt med mitt liv. Jag har energin och allt, varför tar jag inte och gör ngt utav det? .. Det är frågan. Just nu svamlar jag en del, men det är mest för att få mig själv att förstå också. Det måste hända något. + Att jag har en sån fruktansvärd hemlängtan att det nästan gör ont.

Det är mkt nu, Pco-utredning på gång, jobbet tar alltför mycket tid av mitt liv, flytten, branden, krisen?, magkatarr . ja you name it.


Vad tror ni? Finns det en mening med allt? Händer allting pga tummen ska trilla ur röven?


Ja, efter regn kommer solen .. wörd. Så vi får väl hoppas.


Kram på er.