Det finns gränser för vad man skriver på sin blogg och inte, hade jag skrivit allt och tyckte och kände just nu så hade jag nog framståt som ett monster som tycker illa om de flesta. Men jag är fly förbannad på saker som jag inte borde veta. Men jag vet, och jag vill skrika ut det till hela världen. Jag önskar att jag slapp veta och att ngn annan fick veta först. Så att man lallar runt som en zombie nu och yrar i en annan värld är väl inte så konstigt, medans andra gottar sig i familjetragedier.

Men jag håller tyst, vill inte spräcka den rosa bubblan. Men en trillar av ytlighets-vänskaps-listan vill jag poängtera.

So long.